- - Jag skulle vilja gå i kloster, få en stor bok eller en ”bibel” att dekorera och illustrera. Jordiska frestelser skulle ansätta mig såsom de ansätter den helige Antonius, och jag skulle kämpa och falla, och börja om från början den eviga kretsgången. - -  (Akseli Gallen-Kallela)

Konstnärer tecknar bokstäver presenterar formgivningen av böcker och tidningar under den finska konstens guldålder. Den internationella konstriktningen, art noveau, väckte vid sekelskiftet 1800–1900 en lust att förnya den typografiska formgivningen. Tack vare detta blev boktryckarkonsten en egen konstart vid sidan av bildkonsten och arkitekturen. Idealbilden av en konstnär var den energiska mångsysslaren som fördomsfritt gick in för vilka arbeten som helst, oberoende av om det var fråga om att planera en villa eller brodera en kudde. Till nyskaparna inom bokkonsten räknas Väinö Blomstedt, Albert Edelfelt, Erik O. W. Ehrström, Akseli Gallen-Kallela, Albert Gebhard, Pekka Halonen, Hugo Simberg, Louis Sparre och många andra konstnärer.

Den trycktekniska omvälvningen i slutet av 1800-talet, kulturlivets expansion och den samhälleliga aktiviteten under förtrycksperioden mångdubblade antalet böcker och tidskrifter som gavs ut i Finland. Många författare deltog i redigeringen av både specialtidskrifter och mer allmänna tidskrifter vid sidan av sin skönlitterära produktion. Det rådde en förnyelseiver inom utgivningsverksamheten samtidigt som nationalandan starkt lyftes fram, vilket utmynnade i ett samarbete mellan bildkonstnärer och författare. Många författare, exempelvis Juhani Aho, Volter Kilpi, Eino Leino och L. Onerva, kunde få en bokpärm eller en hel bokutstyrsel formgiven av någon av guldålderns konstnärer.

Ett dominerande inslag i det nationalromantiska konstlivet var konstnärernas strävan att fånga en finsknationell stil, vilket också syns i den grafiska formgivningen och typografin. Grafikerna diskuterade livligt i branschpressen på vilket sätt ett dekorativt formspråk för trycksaker kunde stärka den finska nationalkänslan. Diskussionen kulminerade i tidningen Kirjapainotaitos nummer om stilfrågor (1914), samtidigt som tidningen lanserade den finsknationella bokstavsserien Jorma.

Väinö Blomstedt, Akseli Gallen-Kallela och Louis Sparre, som alla hade studerat i Paris, började använda nya internationella mallar i sina tryckningsarbeten. Omslagen till julalbumet Nuori Suomi (1893 och 1894) och till Taiteilijaseuran joululehti (1895) präglas alla av kraftiga konturer och jämna färgytor. Dessa tidskrifter hör till den finska bildkonstens allra tidigaste syntetiska verk. Trots risken för stilbrott förblev konstnärerna de nationella idealen trogna; trycksakerna förenar internationella stiltendenser med finska naturmotiv och karelsk ornamentik. Under Albert Edelfelts och Akseli Gallen-Kallelas tid som medarbetare i tidskriften Ateneum (1898-1903) blev den, tack vare sin utstyrsel, den främsta kulturtidskriften i Norden. Utstyrseln var resultatet av ett samarbete mellan en grupp finländska konstnärer och Tilgmanns tryckeri.
 
Tron på den egna kulturen stärktes genom att man slog vakt om nationallitteraturen. Albert Edelfelt illustrerade Fänrik Ståls sägner (1898–1900) och Akseli Gallen-Kallela gjorde illustrationer både i folklig stil och i Kalevalastil. Gallen-Kallelas formgivning av Sju bröder (1908) och av praktutgåvan Koru-Kalevala (1922) kan räknas till klassikerna inom bokkonsten och är helt jämförbara med motsvarande internationella typografiska verk.

Konstnärer tecknar bokstäver bygger på FM Tuija Kuuselas banbrytande forskning. Tuija Kuusela är konsthistoriker och arbetar som grafisk planerare på förlaget Tammi. Hon har skrivit och planerat en bok med samma tema som utställningen. Boken ges ut av Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Utställningen Konstnärer tecknar bokstäver presenterar inte bara bok- och tidningsgrafiken under guldåldern utan visar också hur en gemensam syn på teknik, kvalitet och konstnärlighet ledde till en förnyelse av den typografiska formgivningen.

www.gallen-kallela.fi